Matilda är en ovanligt begåvad liten flicka som redan som femåring läser Dickens och Steinbeck. Hennes föräldrar struntar fullständigt i barnet och tycker att hon borde se på TV i stället för att läsa så mycket. Efter att hon fått nog av deras orättvisa behandling börjar hon ge igen på olika sätt. När Matilda är drygt fem år börjar hon skolan. Hennes lärare, fröken Honung är snäll och förstår genast att Matilda är speciell men skolans rektor är ett riktigt monster som sätter skräck i hela skolan. Tills Matilda tar saken i egna händer igen.
Femåringen och jag hade många diskussioner medan vi läste. Vi pratade om att barnaga var vanligt förr och fortfarande är tillåtet på många ställen, vi pratade om hur bra det är att det inte är tillåtet längre. Jag var noga med att tala om att så som skolan och rektorn beskrivs skulle aldrig kunna hända i verkligheten, för jag vill inte skrämmas inför förskoleklassen nästa år. Vi pratade också om att det kan vara lite knepigt att ligga långt före klasskamraterna, och att det är viktigt att vara ödmjuk även om man kan mycket mer. Det passade bra här för femåringen läser obehindrat långa böcker och det är ett år kvar till förskoleklass.
Det var en mycket trevlig högläsningsbok och jag kommer definitivt läsa fler böcker av Roald Dahl för femåringen.
Slutligen femåringens egna svar om boken, med viss spoilervarning:
- Vad tyckte du om boken: Den var jättebra! Lite läskig och lite sorglig men mest jättebra.
- Vad var bäst med boken: När Matilda fick kritan att skriva själv och rektorn blev så rädd att hon ramlade. Och att Matilda fick bo hos fröken Honung i slutet.
- Vad var sämst med boken: Att Matildas mamma och pappa var så dumma.
- Skulle du rekommendera boken till en kompis: Ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar